Imâm ash-Shâfi’î besöker Imâm Ahmad

– en ovanlig händelse med en underbar förklaring!

Den personliga relationen mellan en lärd och hans student

Imâm Ahmad  brukade ständigt nämna sin shaykhs godheter för sin fru, och hans shaykh var ingen annan än Imâm ash-Shâfi’î . Han brukade ständigt tala om Imâm ash-Shâfi’îs betydelsefulla och fantastiska kunskap, liksom hans taqwah (gudsfruktan).

En gång så bjöd Imâm Ahmad  sin shaykh Imâm ash-Shâfi’î  på besök till sitt hem. När det var dags för middag, så åt Imâm ash-Shâfi’î  tills han var mätt och gick sedan till gästrummet för att få lite sömn.

Imâm Ahmads  fru sade sedan till honom: ”Åh Ahmad! Är detta samma Shâfi’î som du brukade berätta för mig så mycket om?” Han svarade: ”Ja, sannerligen så är han det!” 

Då sade hon: ”Jag har lagt märke till tre saker hos honom som är värda att kritisera! För det första, när vi serverade honom mat, så åt han massor av det. För det andra, när han gick till gästrummet så sov han direkt utan att stå upp och utföra tahadjdjod (nattbön). Och slutligen, när han bad Salât al-Fadjr med oss, så utförde han inte wodô´ (tvagningen).

Så Imâm Ahmad ställde dessa frågor till Imâm ash-Shâfi’î , och han svarade då (på ett sätt som en fader skulle förklara för sin son): ”Åh Ahmad! Jag åt massor för jag var säker på att din mat är halâl (tillåten), och du är en generös man.

Maten som kommer från en generös man är ett botemedel, medan mat som kommer från en snål man är en sjukdom. Hur som helst, jag åt inte massor i syfte att bli mätt – utan istället så åt jag massor av din mat i syfte att få botemedel från det.

Vad gäller att jag inte stod upp natten för att utföra nattbön, så såg jag endast Allâhs Bok och Hans Profets  sunnah framför mitt ansikte när jag kollade. Så jag sammanställde 72 st fiqh-relaterade nyttor från dem, som muslimerna kunde få nytta utav.

Därför hade jag ingen möjlighet att stå upp och utföra nattbön.

Vad gäller att jag bad Salât al-Fadjr utan att ha gjort wodô´, så svär jag vid Allâh att mina ögon aldrig smakade på sömnens sötma vilket skulle ha gjort det tvunget för mig att utföra wodô´. Jag var vaken hela natten, så jag bad Salât al-Fadjr med samma wodô´ som jag hade för Salât al-’Ishâ´.”

[Källa: al-Hâfidh Ibn Hadjri Fath al-Bârî, och även av Abô No’aym i Hilyat al-Awliyâ´]