Ett enkelt Ramadan program
“TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud. [Fastan skall vara] ett begränsat antal dagar. Men den av er som är sjuk eller på resa [skall fasta senare] under motsvarande antal dagar och de som har möjlighet skall som offer ge en nödställd att äta. Och den som självmant gör gott utöver vad plikten bjuder, [skall finna att] detta kommer honom själv till godo. Och fastan är för ert väl – om ni visste [hur mycket gott den tillför er]!” [al-Baqarah; 183-184]
“Det är, precis som Herren av Ära Sade, ett begränsat antal dagar. Det är snarare ett begränsat antal timmar! Månaden Ramadan är antingen 720 timmar eller 696 timmar och varje minut av den har ett pris och ett värde. Salaf och Följeslagarna – må Allâh vara nöjd med dem – brukade invänta dessa dagar av Ramadan från år till år, eftersom det har återberättats i en återberättelse att Följeslagarna brukade säga när Rajab kommit; ”O Allâh, hjälp oss att dyrka Dig i Rajab och Sha’ban och tillåt oss att bevittna Ramadan.”
Därför att Ramadan är det årliga tillfället att rena själen, sinnet och kroppen, dens effekt på den mänskliga själen och kroppen är inte så djupgående. Handlingarna av dyrkan av själen är många, och lika mycket som kroppen mottar sin del av smärta under själens dyrkan så kommer kroppen motta sin del av ljus. Det är därför som Jihâd är den högsta nivån av Islam; därför det är den mest smärtsamma och svåraste handlingen av dyrkan. Belöningen för Jihâd är större, dets effekt på själen är djupare och dets resultat för att bygga upp själen och att inrota Tawhîd i den är stor.
Följaktligen så finns det handlingar av dyrkan som tar itu med ens rikedom. Däremot är dess effekt på själen vanligtvis mindre än effekten av en handling av dyrkan som tar itu med kroppen. Så, Zakah har en djup effekt på själen eftersom det renar den från girighet. Hursomhelst, du kan inte sympatisera med en fattig person på riktigt om du inte känner hans smärta, lever som han lever och svälter så som han svälter. Om du svälter så känner du hur din kropp blir starkare och mer hållbar. Vid den tidpunkten blir du glad över att du kunde offra något och rena dig själv från girighet.
Jihad är på samma sätt: Jihad med ens rikedom renar inte ens själ på samma sätt som Jihad med sig själv gör. Och på grund av detta, så undsatte inte Islam någon av Följeslagarna från plikten av Jihad med sig själv, oavsett hans position i samhället och oavsett hur bra hans rykte var, så som i fallet av ’Uthman.
Och Salaf – må Allâh vara nöjd med dem – brukade beräkna Ramadan för varje minut. De bad bakom Ubayy bin Ka’b – och ’Umar bin al-Khattab bad Tarawih bakom honom – och de brukade behöva pinnar för att stödja sig själva på grund av att han [Ubayy] stod så länge i bönen, Följeslagarna brukade säga; ”Vi fruktar att vi kommer missa suhur när vi ber bakom Ubayy och vi fruktar att tiden för Fajr kommer och gör så att vi missar den Välsignade Måltiden – de brukade referera till suhur som den Välsignade Måltiden – så, låt våra barn skynda sig att förbereda maten.”
Och det är återberättat från några av Tabi’in och de som kom efter dem, gällandes deras Qur’an och bön, att en del av dem brukade recitera hela Qur’an sextio gånger under Ramadan och detta var speciellt återberättat gällandes al-Imam ash-Shafi’i; han brukade avsluta den en gång på dagen och en gång på natten. En del av dem brukade avsluta den under natten och dagen och andra brukade avsluta den var tredje dag tills de nådde de tio sista dagarna, då de isolerade sig själva i moskén och avslutade Qur’an en gång varje dag.
Att avsluta hela Qur’an på en dag är lätt, om vi kommer ihåg att recitera Qur’an långsamt [tartil] tar ca 24 timmar och en snabbare recitation tar ca tio timmar. Det är möjligt för en person som har memorerat Qur’an att avsluta en hel juz’ på 20 minuter, och detta tillåter honom att avsluta alla trettio juz’ på tio timmar. Abu al-Hasan an-Nadawi sade till mig; ”Jag såg mina lärare, och en del av dem brukade inte prata alls under Ramadan. Utan de brukade bara engagera sig i dyrkan; antingen Qur’an eller bön. Om någon skulle prata med dem, räknade de sina ord och beräknade dem med minuter och sekunder.”
Så, Ramadan består av fasta och bön.
På grund av detta så brukade Salaf, så som al-Imam Malik, isolera sig själva tills det var dags att ge en lektion, och sedan säga; ”Sannerligen, Ramadan är för att be och recitera Qur’an.” En del av dem brukade säga; ”Ramadan är att be, ge välgörenhet och recitera Qur’an.”
Och under Ramadan är Paradisets portar öppna och Helvetets portar är stängda och djävlarna är fastkedjade. Detta är någonting som faktiskt sker, som en av mina pålitliga vänner som brukade ha kontakt med jinn – men som sedan ångrat sig – informerade mig om:
”När jag frågade jinn vem jag skulle arbeta med och som skulle berätta nyheter till mig brukade de svara; ”Vi är inte aktiva under Ramadan.” Jag trodde att de var troende jinn, eftersom de skulle be och fasta tillsammans med mig. Emellertid så insåg jag från deras svar att de var djävlar [dvs icke-troende jinn].
Senare, efter ett experiment, fick jag det bekräftat för mig att de var icke-troende: En dag begärde jag dem att hela min kusin, så de sade; ”Hon kommer inte att bli botad om hon inte sätter på sig ett kors.”
Så, jag sade till dem: ”Ni är verkligen djävlar. Ni är från de icke-troende jinn.”
De svarade: ”Vi är från de troende jinn.”
Jag sade: ”Från och med nu så har vi ingenting med varandra att göra.”
De sade: ”Då kommer vi skada dig.”
Jag sade: ”Jag utmanar er att skada mig. Vi möts vid midnatt på gravplatsen, den mest avlägsna och skrämmande platsen jag kan komma på,” och vid midnatt, gjorde jag tvagningen och bad två rak’ah och gick till gravplatsen. Jag gjorde detta tre nätter i rad men jinnerna kunde inte ens komma nära mig.”
Så, det är någonting fysiskt, inte bara metaforiskt. Djävlarna är fastkedjade och de kan inte röra sig omkring och orsaka ondska mellan människor. De större jinn är de som är fastkedjade medans de mindre djävlarna är kvar att röra sig runt.
Och Ramadan är Ramadan av Jihâd, så, jag ger er alla ett råd att inte vara bristfälliga en enda dag under Ramadan.
Jag var i Qatar, eller Emiraten, och någon sade till mig; ”Bröderna i Amerika ringde, de frågade om du kunde åka och spendera de tio sista nätterna tillsammans med dem.” Jag sade; ”Subhan Allâh! Jag spenderar de tio sista nätterna i Amerika och jag lämnar Jalalabad, Qandahar och Kabul som får utbrott? En timme på dessa platser är bättre än att stå i bön i sextio år och jag åker till Amerika, även under Ramadan?”
Och på grund av detta, för perioden av min vistelse här, speciellt de senaste fem åren, älskade jag att spendera varje Ramadan utanför Peshawar och inte åka till Peshawar om det inte var nödvändigt. Jag brukade spendera den [Ramadan] antingen i träningslägret i Sada, Jadji eller någon annan plats, så det skulle nedskrivas för mig som en Ramadan av ribat, och en Ramadan i landet av ribat är tusen gånger bättre än en Ramadan utanför ett land av ribat, precis som Profeten sade;
”Ribat för en dag i Allâhs Väg är bättre än tusen dagar på någon annan plats, även om man skulle fasta hela dagen och be hela natten.” [Återberättad av at-Tirmidhi och an-Nasa’i]
Så, bröder, den av er som stannar I Peshawar, låt honom då uppfylla följande dagliga program:
Stanna inte uppe sent under Ramadan, eftersom Ramadan är tiden för bön, fasta och att söka Allâhs förlåtelse under morgonens timmar. Så, bryt din fasta i era hem med några dadlar eller vatten, eller i moskén, och förse moskén med några dadlar och vatten till dem som kanske bryter sin fasta där, och ett glatt budskap till den som förser mat till den som bryter sin fasta:
”Den som förser mat till den fastande personen kommer att få samma belöning som den fastande personen, utan att den fastande personens belöning minskar något,”
Även om det vara är en del av en dadel, så på grund av detta, låt tävlarna tävla om denna stora belöning.
Jag var i Qatar och en av de som gör gott sade till mig; ”Vi vill förse mat till tusen fastande Mujahidin under hela Ramadan. Hur mycket behöver varje Mujahidin under Ramadan?” Jag sade; ”Han behöver tre Qatari riyals eller dirhams.” Plötsligt, blev en check skriven för 90,000 Qatari riyals samtidigt som han sade;
”Detta är kostanden för mat till tusen Mujahidin i Jalalabad och jag ber dig att meddela mig om deras ankomst.”
När det anlände följande dag blev jag överraskad över att höra telefonen ringa, och höra honom säga till mig; ”Pengar för mat till två tusen till är på väg. Mata dem med ris och kött, eftersom de är de bästa.”
Följ detta program och det är lätt: bryt din fasta i moskén, be sedan Maghrib. Gå tillbaka till era hem, ät så mycket som Allah Beviljat för dig att äta, och efter det, gör istighfar medans du väntar på tiden för ‘Isha’. Be sedan ’Isha’ och Tarawih i moskén, återvänd sedan till era hem.
Ät suhur och var noggrann med denna tid. Förutom att det är en välsignad måltid så är det den bästa tiden för att göra istighfar under dessa tidiga timmar på morgonen.
Så, efter suhur, skynda dig att göra tvagningen och be Tahajjud och öka bandet mellan dig och Din Herre av Ära: ”Vår Herre nedstiger till den lägsta himlen under den sista tredjedelen av natten och Frågar: ”Vem kommer göra förbön till Mig så att Jag kan besvara den till honom? Vem ber Mig om någonting så att Jag kan ge det till honom? Vem ber om Min förlåtelse så att Jag kan förlåta honom?””
Utnyttja dessa tider – de tidiga morgon timmarna – i vilka en besvarad åkallelse nästan är säker.
“de tålmodiga och uthålliga, de sanningsenliga, de som ödmjukt böjer sig under Hans vilja, de som ger av sitt åt andra och som i den tidiga gryningen ber om Guds förlåtelse för sina synder.” [Al ’Imran; 17]
“de ägnade inte mera än en kort del av natten åt sömn, och i den tidiga gryningen bad de om Guds förlåtelse för sina synder.” [adh-Dhariyat; 17-18]
Så, när tiden för Fajr börjar, gå till moskén och be där. Och försök, om du inte har arbete, att inte sova under tiden mellan Fajr och soluppgången; ”Det är mer kärt för mig att sitta med en grupp människor efter morgon bönen, ihågkomma Allâh – Den Allsmäktige – tills solen stiger upp än att fria fyra slavar från Isma’ils barn…” [Återberättad av Abu Dawud]
Efter detta, gå och vila tills middagstid. Ta hand om din familjs behov från middagstid till ‘Asr.
Försök att generellt minska i att äta, dricka och äta sötsaker, kom ihåg att du är omgiven av änkor, barn och föräldralösa som inte har råd med vanligt ris. Lägg undan ditt godis, bröd och ris till sådana människor.
Dina kvinnor är också i behov av att rensa sina själar och de är i behov av att kunna fria sig själva för recitation av Qur’an och dyrkan. Deras upptagenhet med att förbereda maten är en upptagenhet från de nödvändiga aktiviteterna av Ramadan; det är en upptagenhet från istighfar, recitation och dyrkan.
Så, om du ber ’Asr och du inte har några andra plikter att göra, isolera dig i moskén tills solen går ner och hänge dig till recitation av Qur’an:
”Det är mer kärt för mig att sitta med en grupp människor efter ’Asr bönen, ihågkomma Allâh – Den Allsmäktige – tills solen går ner än att fria fyra slavar från Isma’ils barn.”
Så, när det är tid för Maghrib bönen, be den, och gå tillbaka till era hem.
Detta är ett program som vem som helst kan följa, antingen det mesta av det eller hela. Var uppmärksam på dessa dagar och var särskilt uppmärksamt på dessa timmar. Under Ramadan finns det ingen tid för ”han sa, hon sa”, eller titta på tv eller umgås. Besök inte varandra i era hem under Ramadans nätter eftersom detta är slöseri och stöld av tid under denna välsignade månad. Moskén finns för er att mötas och prata med varandra i efter Tarawih, och de bröder som behöver något från dig, er mötesplats är moskén och din plats för avresa är moskén. Sysselsätt inte folk med din närvaro i deras hem under Ramadans nätter…”