Sociala bojkotten
De icketroende vågade då inte döda Profeten Muhammed ﷺ för då skulle deras blod flöda i Mekkah. Så under ett möte bestämde de icketroende sig för att bojkotta stammarna Bani Hashim och Bani al-Muttalib. De bestämde sig för att inte ha några affärsförbindelser med dem.
De skulle inte heller ha interna äktenskap, eller sociala relationer, påhälsningar eller över huvud taget ha någon slags kontakt förrän de lämnade över Profeten Muhammed ﷺ till dem så att de skulle kunna få döda honom. Allt vad de bestämde sig för under mötet hade de skrivit upp och de förvarade dokumenten i Ka´bah.
Den här bojkotten ledde till att stammarna Bani Hashim och Bani al-Muttalib drog sig undan till några dalar som låg nära Mecka. Tillgången till mat avtog nästan helt och människorna i fångenskapet fick gå igenom svåra umbäranden. De icketroende köpte upp all mat som kom till Mekkah för att det inte skulle nå dessa människor som var bojkottade.
Det blev så svårt för människorna som satt i fångenskap att de åt upp hudarna från djuren och de fick äta löv. Människor skrek av hunger. Någon gång kom någon medlidsam människa med mat från Mekkah. Köpte de själva mat så var priserna så orättvist höga att de till slut fick svårt att hitta pengar att köpa mat för.
Abu Talib var mycket bekymrad över Profeten Muhammeds ﷺ säkerhet, så bekymrad att när människorna drog sig tillbaka för att sova så fick Profeten Muhammed ﷺ sova i hans säng tills människorna hade somnat och sedan byta och ta en annan plats.
Abu Talib gjorde allt för att skydda Profeten Muhammed ﷺ mot ett möjligt lönnmord. Men Profeten Muhammeds ﷺ beslutsamhet och hans mod blev aldrig svagt.
Han fortsatte att gå till Ka´bah och be öppet och offentligt. Han tog varje möjlighet till att förkunna budskapet till människorna som kom till Mekkah för att göra affärer eller av andra anledningar. Det här höll på i tre år.
Hisham bin Amr, som brukade att smuggla mat till Bani Hashim på nätterna gick för att träffa Zuhair bin Abi Omaiyah al-Makhzoumy för att förebrå den outhärdliga behandlingen av hans farbröder i exil. Denne gick med på att arbeta tillsammans med Hisham och de bildade en grupp som skulle sätta press på att få de människorna som befann sig i exil befriade.
Den här lilla gruppen på fem människor begärde att få pergamenten (papprena) på bojkotten rivna i bitar och förbundet avbrutet på en gång annars skulle de aldrig ge sig innan det blev så. Abu Jahl sa att dokumenten aldrig skulle bli rivna.
Medan han sa detta satt Abu Talib i ett hörn av moskén och såg allt. Abu Talib gick till dem för att tala om att Profeten Muhammed ﷺ hade haft en uppenbarelse där myrorna hade ätit upp nästan allt på pergamenten förutom där det hade stått Allahs namn.
Han sade att han var redo att överlämna Profeten Muhammed ﷺ till dem om Profeten Muhammeds ﷺ ord skulle visa sig vara osanna, annars skulle de återkalla och upphäva deras bojkott. Mekkanerna gick med på detta och tyckte att hans förslag lät sunt.
Al-Mut´im gick sen för att se pergamenten och där upptäckte han att allt var uppätet och inget fanns kvar förutom Allaahs namn. Så bojkotten upphävdes och Profeten Muhammed ﷺ och de andra människorna kunde återvända hem. Detta var bara ett litet tecken på Profeten Muhammeds ﷺ Profetskap och de otrogna hade en ypperlig chans att se detta nu.
Men även med klara tecken så vände de sig bort och ökade i sin misstro. Profeten Muhammed ﷺ fortsatte att förkunna sin tro och de otrogna fortsatte att förtrycka de troende. Abu Talib fortsatte att skydda Profeten Muhammed ﷺ men blev senare sjuk. De otrogna försökte till en sista förhandling med Profeten Muhammed ﷺ men de ville inte lyssna på honom och tro på hans budskap.
Källa: ’ar-Rahiq al-Makhtoom
– Den förseglade nektarn
Av: Safiur-Rahman Al-Mubarakphuri
