Några klassiska teologer om: Innebörden av dyrkan (Ibâdah)
Shaikhul-Islâm Ibn Taymiyyah sade: ”Dyrkan (ibâdah) är lydnad mot Gud genom att utföra det som Han har påbjudit genom Hans budbärares tungor.”
Han sade också: ” Dyrkan (ibâdah) är en gemensam term för allt det som Gud älskar och är nöjd med vad gäller uttalanden och inre och yttre handlingar.”
Ibn al-Qayyim sade: ”Dyrkan (ibâdah) är tacksamhet gentemot Honom, kärlek till Honom och fruktan för Honom.”
Ibn Katheer sade: ”Dyrkan (ibâdah) i språket är ödmjukhet (dhillah). Det sägs ibland ’en utjämnad och slät väg (mu’abbad) och en ojämn väg (ghayr mu’abbad)’ vilket betecknar en som har blivit kväst, förnedrad och förödmjukad. Dess användande i uppenbarelsen: ett uttryck för vad som för samman fulländandet av kärlek, fruktan och hopp (i Gudsdyrkan).”
Al-Qurtubî sade: ”Grunden för dyrkan (ibâdah): att ödmjuka sig (tadhallull) och underkastelse (khudû) och plikterna inom sharî’a kallas ibâdât (plural av ibâdah d v s handlingar av dyrkan) därför att (den som dyrkar) håller fast vid dem och utför dem med underkastelse och ödmjukhet inför Gud, den upphöjde.”
Dyrkan (ibâdah) har en vid betydelse
Från dessa uttallanden kommer du att inse att dyrkan (ibâdah) har en vid betydelse och består av många frågor. Du kommer också att se att många människor har en felaktig eller fragmentarisk förståelse av dyrkan (ibâdah). Vanligtvis begränsar de betydelsen av dyrkan (ibâdah) till nedfallande (sujûd), bugande, fasta och vallfärd och andra dyrkans handlingar. Men detta är bara en aspekt av många aspekter på dyrkan (ibâdah).
Till sin essens har ordet ”ibâdah” i uppenbarelsens språk tre betydelser:
1, Blygsamhet, ödmjukhet (dhillah) och underkastelse (khudû’);
2, Lydnad (Tâ’ah) och tillmötesgående (inqiyâd):
3, Hängivenhet, uppoffring (tanassuk) och dyrkan (ta’alluh).
källa:
The Book of Worship - The Meaning of Ibadah, www 24/10-02.
www.salafipublications.com
