Att förstå Koranen

av Shaykh ul-islâm Ibn Taymiyyah.

Om du frågar vilken som är den bästa tolkningsmetoden (tafsîr) blir svaret att den bästa metoden för att förklara Koranen, är att förklara den genom Koranen. För det som förklaras flyktigt på ett ställe, förklaras mer detaljerat i andra verser. Om detta inte hjälper bör du vända dig till Sunnahn vilket är Profetens (sallallaahu `alayhi wa sallam) levnadssätt, för Sunnahn klargör Koranen. Imaam Abu `Abd Allaah Mohammad ibn Idrees al-Shaafi`ee har sagt: Allt vad Profeten (sallallaahu `alayhi wa sallam) har sagt är baserat på vad som kan utläsas ifrån Koranen. Och Allâh säger i Koranen:

VI HAR uppenbarat Skriften med sanningen för dig [Muhammed], för att du skall döma mellan människorna med [stöd av] Guds uppenbarelse. Men försvara inte dem som sviker [alla förtroenden som de får], men bed Gud förlåta [dem]. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. [Koranen 4:105]

[Vi sände dem] med klara vittnesbörd och med upptecknad visdom, Och för dig har vi uppenbarat Koranen för att du skall klargöra för människor allt som sänts till dem [av vägledning och visdom]; kanske skall de väckas till eftertanke. [Koranen 16:44]

Och Vi har uppenbarat denna Skrift för dig för att du skall klargöra för dem det som de tvistar om, och som en vägledning och nåd för dem som vill tro. [Koranen 16:64]

Med anledning av detta har Profeten frid vare över honom sagt:

Ni skall veta att Koranen och något likt den har givits till mig [imam Ahmad, i al-Musnad, Vol. IV 131; och Abu Dawood, i Sunan, Sunnah, 5], nämligen Sunnahn.

Även Sunnahn har givits till honom genom uppenbarelse, även om den tillskillnad från Koranen inte reciterats för honom. Imaam al-Shaafi`må Allah vara nöjd med honom  och andra lärda har presenterat ett flertal argument som stöd för denna slutsats; men detta är inte rätt plats för att citera dem. [För vidare diskussion se al-Shaafi` al-Risaalah]

För att kunna förstå Koranen, bör du främst studera Koranen självt. Om det inte hjälper, vänd dig då till Sunnahn. Profeten (sallallaahu `alayhi wa sallam) sände Mu`aadh (radiyallaahu `anhu) till Yemen och frågade honom: ”Hur kommer du att döma i de frågor (som du ställs inför)?” Han svarade: ”Jag kommer att döma efter Allâhs bok.”, ”Men vad kommer du att göra om du inte finner svaren där?”, frågade Profeten (sallallaahu `alayhi wa sallam). Han svarade då: ”Jag kommer att hänvisa till Profetens (sallallaahu `alayhi wa sallam) Sunnah.” ”Men om du inte heller där hittar svaren, vad kommer du då att göra?”, frågade Profeten (sallallaahu `alayhi wa sallam). Han svarade: ”Då kommer jag att använda mitt eget omdöme.” När Profeten (sallallaahu `alayhi wa sallam) hörde detta klappade han Mu`aadh (radiyallaahu `anhu) på axeln och sa: ”Må Allâh vara prisad som har väglett sin budbärares budbärare på ett sätt som gläder mig.” Denna profettradition – hadeeth – har rapporterats i hadeeth-samlingarna Musnad och Sunan med en bra isnaad (berättarkedja). [Ahmad, Musnad V:230, 236, 242; al-Daarimee, Sunan, Muqaddimah, 30; al-Tirmidhee, Sunan, Ahkaam, 3; Abu Dawood, Sunan, Adhiyah, 11.]

Om du inte finner svaret på en fråga vare sig i Koranen eller Sunnahn, vänd dig då till Profetens (sallallaahu `alayhi wa sallam) följeslagare. För deras kunskap om Koranen var stor då de fick bevittna dess uppenbarelse och de fick även ta del av de händelser som förorsakade specifika versers nedkomst. Med anledning av detta blev deras förståelse fullständig.
Detta gäller speciellt de fyra första rättfärdiga kaliferna och `Abdullaah ibn Mas`ood. `Abdullaah ibn Mas`ood har sagt: ”Vid den som det inte finns någon värd att dyrka, det finns inte någon vers i Koranen som jag inte vet anledningen till varför den uppenbarades och när den uppenbarades. Om jag skulle känna till någon som kände Koranen bättre än vad jag gör, skulle jag sannerligen åkt för att få träffa honom.” [Ibn al-Atheer, Jaami` al-Usool fee Ahaadeeth ar-Rasool, 1392/1972, Vol. IX s. 48.]
Al-A`mash har även rapporterat genom Abu Waa`il att ibn Mas`ood sagt: ”När någon av oss lärt oss tio verser ifrån Koranen, fortsatte han inte förrän han lärt sig vad de betydde och vilka sorters handlingar de krävde.”

En annan välkänd islamiskt lärd är `Abdullaah ibn `Abbaas (radiyallaahu `anhumaa), brorson till Profeten (sallallaahu `alayhi wa sallam) och kommentator till Koranen. Han uppnådde den grad av dygd genom Profetens (sallallaahu `alayhi wa sallam) bön: ”Allâh!, Ge honom kunskap om Islâm och lär honom Koranens mening.” [Ahmad, Musnad, Vol. 1: 266, 314, 328, 335]. `Abdullaah ibn Mas`ood (radiyallaahu `anhumaa) har sagt: ”En sådan bra förkunnare av Koranen Ibn `Abbaas är!” Ibn Mas`ood (radiyallaahu `anhumaa) dog troligen 33 A.H. Ibn `Abbaas (radiyallaahu `anhumaa) levde i ytterligare 36 år och gjorde då mycket för den islamiska vetenskapen.

Al-A`mash berättar från Abu Waa`il att Ibn `Abbaas (radiyallaahu `anhumaa) utsågs av `Alee (radiyallaahu `anhu) till att leda en grupp som skulle göra vallfärden (Hajj); han höll då en föreläsning och läste ifrån Soorah al-Baqarah, eller Soorah al-Noor enligt en annan rapport, och förklarade dem på ett sådant utsökt sätt att de romare, turkar och dalamiter som hörde honom hade underkastat sig Islâm. Detta är anledningen till varför Ismaa`eel ibn `Abd al-Rahmaan Suddee i sin tafsirer (korantolkningar) använt sig utav dessa båda lärdas åsikter: Ibn Mas`ood and Ibn `Abbaas (radiyallaahu `anhum).

Källa:

Imam Ibn Taymiyyah, An Introduction to the Principles of Tafseer…

Print Friendly, PDF & Email